Nedräkning dag 2(21)

Nu börjar det bli turbulent.  All frustration poppar upp och slår ut i mindre explosioner.  Irritationen över en organisation som fungerar allt sämre, frustrationen över alla nedskärningar som är på gång  har lagrats som en svart klump i magen och hittar nu upp till ytan.

Tänk här har man anställt ytterligare en högavlönad chef vars uppdrag tycks gå ut på att hitta saker som kan skalas bort. Först rök kaffeautomaten i personalrummet . Nu  sitter alla på sina arbetsrum och kokar sitt eget kaffe. Hur mycket kunde vi inte uträtta vid de spontana mötena i personalrummet i väntan på att kaffeautomaten svalt våra kronor och berett en cappuccini, vardagliga möten där problem löstes och information gavs. Nu stannar allt kvar på rummen och får mer än kaffekokare att koka över. En skitsak kan tyckas men när allt fler läggs uppe på varandra kan även en bortplockad automat  bli bränsle på brasan.

Egentligen borde jag inte klaga. Min tjänst är som en lyxsvit  befolkad med entusiastiska och ambitiösa unga människor.  Ungdomar som ger järnet vid redovisningar  och som jag aldrig upphör att imponeras av.  Det är dom jag kommer att minnas.


Maskrosor och maskrosbarn

Finns det några tåligare blommor än maskrosor. De fullkomligt invaderar vår gräsmatta vid stugan. Varje år förklarar vi krig mot maskrosarmén. Visst känns det bra när gräset är klippt och inte en enda gul prick är i sikte. Så fort jag  vänder ryggen till är de där igen. Fler och fler för varje år och med allt kraftigare rotsystem

vår_09

Några  som korsat min väg under årens lopp är vad man kallar maskrosbarn, barn  som trots dåliga odds klarat sig bra i livet. Starka barn som också haft turen att ha någon i sin omgivning som uppmärksammat och synliggjort dem. En vuxen som ser och visar ett barn, som far illa, kärlek och omsorg kan ibland ge tillräcklig näring.

Hur ska det gå för alla de barn som saknar vuxenstöd där hemma  nu när skolorna skär ned och grupperna blir större?

Bloggat: Alliansfritt Sverige
Läs vad andra skriver om , ,


Huvudet under armen

Efter en sen natt vid datorn  hörde jag knappt väckarklockans ilskna toner i morse. Jag låg kvar för länge och sedan blev det bråttom. Lite juice och några munnar yoghurt var allt som jag hann med i frukostväg. Tallriken med yoghurt står kvar på köksbänken, katten fick inte sin lekstund och håret står åt alla håll. Ingen bra start på dagen det inte! Upp på cykeln och  iväg till jobbet. Bra benmuskler har jag i alla fall . I dag gick det undan mitt i morgontrafiken.   Väl framme och på plats möts jag av en tom korridor,  inte en människa i sikte  och klockan var 8:00.
Som en klar blixt slog det mig

-Jäklar alla jag brukar möta på tisdagar är på resa. Kemisterna är ju i Göteborg och naturvetarna i Oskarshamn. Hur kunde jag glömma det?

Men så skönt, en kopp kaffe och lite snack med rumskompisen några funderingar och sedan hela dagen för mig själv utan störningar.  Där försvann den stressen!
Få se nu vad ska jag prioritera idag?

  1. Inför EU-valet-måste jag uppdatera mig.
  2. Se över alla gruppredovisningarna om Brott och straff. Vilka fantastiska arbeten mina elever visat upp och vilka svåra ämnen de valt att jobba med: Trafficking, kvinnofridskränkning, hatbrott , ipredlagen-fildelning-upphovsrätt och fängelse eller vård. Uppgiften var att redovisa fakta, ta ställning och påverka .

    Tänk att jag efter alla dessa år fortfarande tycker att jobbet är så kul och givande. Alla dessa ambitiösa och fantastiska ungdomar jag möter varje dag vilken ynnest!

Läs även andra bloggares åsikter om ,


Utsortering redan på mellanstadiet?

Jan Björklunds förslag om utsortering redan i sjätte klass i grundskolan skiktar eleverna och samhället.En skola för eliten och en skola för resten är det så det är tänkt?  Jan Björklunds motivering är att det finns några elever i varje klass som inte får den stimulans och utveckling som de har kapacitet för. Därför bör elitklasser tillåtas. Ett märkligt beslut då det är skolans skyldighet att stimulera varje elev utifrån sin nivå. Vad som  behövs är mer resurser  i skolorna om alla ska  få den stimulans de behöver. Att satsa på elitklasser och ta resurser från den ”vanliga” skolan i en tid då skolor tvingas skära ned på grund av bristande resurser är inte försvarligt.

Varför inte ge de elever som önskar och kan
möjligheter att välja svårare och snabbare kurser inom skolans ram. Varför utgallring och elitklasser redan i tolvårsåldern? Är syftet att så tidigt som möjligt skilja agnarna från vetet och sedan skapa täta skott däremellan? En återgång till gamla tiders skola då några gick vidare till läroverket och andra stannade i folkskolan. Ett återskapande av det gamla klassamhället.Grundskolan är som namnet antyder en grundläggande utbidning som bör vara lika för alla.


När det gäller gymnasieskolan är situationen delvis annorlunda.
Eleverna är äldre och gör redan ett val när de väljer programinriktning. Specialutformade program och så kallade profilklasser finns redan. De profilutbildnngar som ska genomföras på prov redan nästa läsår ryms inom gymnasieskolans nuvarnade struktur med olika program och inriktningar.

Blogg.se strular som vanligt.  Lägger därför inlägget på den här  bloggen  som jag tänkt använda för funderingar runt min vardag.


Intressant.se
Media: SVD1 SVD2, SVD3, SVD4,SVD5, DN, EX,
Läs vad andra skriver om  , , , , , ,


Det här frustrerar mig.

Betyg kan inte köpas och ska inte kunna förhandlas!

Det är längesedan jag kände en så stark frustration. Det vibrerar om den och jag har svårt att lägga den åt sidan.

Har någon funderat på varför vissa utbildningar som kräver högsta betyg  inte kan ta emot alla de elever som har full pott?

Konkurrensen är knivskarp och ungdomarna lägger ned hela sin själ i skolarbetet för att komma åt den där åtrådda platsen på exempelvis  läkarutbildningen eller psykologutbildningen.

Samtidigt ser jag en annan  trend.

Några elever utgår ifrån att betygssättning är en förhandlingssituation.  Det är Mycket Väl Godkänd (MVG) som gäller.  Allt annat betraktas som en katastrof. Icke Godkänd (IG) är  ett betyg som inte får existera. Det  betyget SKA inte sättas då betygstatistiken används i konkurrensen om eleverna. Trycket från rektorer är stenhårt.

Numera tycks ju  föräldrar förhandla  om sina barns lön hos arbetsgivaren så varför inte också om betygen med lärarna?  Det är ett nytt fenomen som flera skolor rapporterar om. Trots solklart betygsunderlag och samråd med andra utsätts  lärare för påtryckningar både från elever och föräldrar.

Är det detta som är trenden i ett nätverkande samhälle där de som ingår i nätverken byter tjänster med varandra?